Nyårskrönika 2017

Det är nyttigt att scrolla igenom sitt digitala fotoalbum någon gång ibland. Det är ett enkelt sätt att påminna sig själv om hur mycket man har varit med om under det gångna året. En tillbakablick. Aha, just det, jag gjorde ju det där också…

 

2017 har varit som en smällkaramell eller kanske till och med en nyårsraket. Livet har varit uppochner, bakochfram. Det känns som några steg framåt yrkesmässigt. Ett par skutt uppåt. Ett fantastiskt gott glas bubbel som jag inte vill sluta njuta av. För ibland måste man stanna upp, andas och få njuta lite av livets ögonblick. Livet är för kort för att inte le och vara lite stolt över sig själv. Det har jag också fått lära mig under året. Att livet kan vara alldeles för kort.

 

Året inleddes med debut i TV-rutan när jag gästade Go’kväll i januari och pratade alkoholfritt tillsammans med glädjespridaren och läromästaren Tareq Taylor som inte kunde ha gett mig en bättre start. Något jag trodde var ett engångsgig. Men så stod jag där på uppesittarkvällen som självaste mys-Ernst och bjöd på transbärsglögg, sjätte gången i Go’kväll. Det är riktigt roligt att få åka upp till Umeå och hänga i TV-studion över dagen. Konstigt nog är det väldigt avkopplande. Kanske för att det känns lite som att komma hem när jag går av planet uppe i Västerbotten?

 

Och så resor. Jag älskar att resa, få uppleva nya och gamla platser. Det är så jag bäst lär mig om dryckens ljuvliga värld. Jag är en praktiker ut i fingertopparna. Att läsa teoretiska böcker har tyvärr aldrig varit något för mig. Men att grotta ner mig på plats, smaka på druvorna och gräva i jorden, det är så jag bäst utökar mitt kunskapsförråd. I år har jag hunnit med en vinmässa i London, ett vinkonvent strax utanför Lissabon, gästspel i Danmark, semester blandat med producentbesök i mitt Schweiz och en vecka i Torontos hästmecka.

 

I år har jag också haft mitt första höstlov på 11 år. Jag tog med lillsyrran till Dubai för en vecka på tu man hand där vi lekte i vattenland och sov i öknen. Och jag förälskade mig i restaurangen Zuma. Ett par välbehövliga dagar i Piemonte med albatryffel och Nebbiolo i slutet av november. Nu avslutar jag 2017 och inleder 2018 med att få koppla av i Schweiz och bland annat få hänga i paradiset på jorden, Verbier. Att få klämma ner fötterna i pjäxorna igen och bränna ner för backen, där kan man snacka om balsam för själen.

 

Just nu i skrivande stund sitter jag på flyget tillbaka till Genéve efter 20 timmar hemma i Stockholm. Årets sista förmiddag spenderade jag i en annan TV-studio och fick sabrera champagne tillsammans med Steffo. Ett tips från coachen: försök inte sabrera en ljummen flaska bubbel med en golfklubba. Det går helt enkelt inte särskilt bra. Klippet hittar du här. (Tack Filippa K för lånet av magiskt vacker klänning som gjorde mig nyårssnygg!)

 

Årets upplevelse: Att få sova under stjärnorna ute i Dubais öken tillsammans med Engla 13 år.

Årets vin: Helt klart det söta kanadensiska vinet gjort av Royal DeMaria. Utan tvekan.

Årets producentbesök: Gaja.

Årets resmål: Kanada tar nog hem priset, även om alla resmål är speciella i sig.

Årets krog: Zuma i Dubai.

Årets framtidshopp: Hästen Surre.

Årets mest otippade: Att jag blev ordförande i ridklubben. Eller när jag köpte nya skidor mitt i sommaren i Verbier. Och när vi byggde upp Agrikultur på en klippa i Danmark…

Årets giftemål: Texas & Anders.

Årets nykomling: Fröken Ilse.

Årets tragedi: Vila i frid Jacob, alltid saknad aldrig glömd. <3

Årets organisation: Missing People

 

Och så Vinos. Vilken grej! Helt plötsligt var jag en del av det här häftiga projektet tillsammans med vin-Sveriges coolaste katter Affe och Putte. 2018 håll i dig, vi har många järn i elden inför året som kommer.

 

Året som kommer ska jag försöka ta hand om mig själv lite bättre. Njuta ute i skogen på hästryggen, försöka ta mig i kragen och gå på bikramyoga igen. Jag vill dela med mig av kunskap och hålla fler vinprovningar. Jag ska avsluta min hoppdomarutbildning och engagera mig i Missing People. Min 30-års present till mig själv (ja just det ja, dags att fylla tant) är att ge mig ut i världen. Att besöka sommelierkonventet Texsom i Texas står högst upp på önskelistan. Nya Zeeland är en stor dröm. Sydamerika. Washington State? Utforska Kanada mer. Tokyo? Grönland? Jag är öppen för det mesta. Det är bara tiden som sätter gränserna. Och plånboken.

 

Önskar er alla ett gott nytt år. Och du, glöm inte att dricka champagne genom hela middagen ikväll. 

fler inlägg